Den gamla fyrktalslängden

I närheten av Kråkshult i Eksjö kommun bodde en gång mina morföräldrar och i den gamla skolan där min mamma en gång lärde sig läsa och skriva har man nu öppnat en loppis. På ett bord får jag syn på två gamla dokument, s k fyrktalslängder från slutet av 1800-talet. I dessa antecknades varje röstberättigads rösträtt baserat på det antal fyrkar* man var åsatt. Min morfar finns upptagen i röstlängden med 1 fyrk samt noteringen ”äger ej rösträtt”.

Föreställ dig att du ska rösta i kommunalvalet. Du går fram till valförrättaren som slår upp ditt namn i röstlängden och konstaterar att du har 42 röster. Gott tänker du och avger dina röster. Nästa person som ska rösta är löjtnant Liljenstolpe. Han äger flera gårdar, kvarn mm och kan därför avge hela 487 röster. Därefter kommer en representant för ett bolag och avger bolagets 1054 röster. Morfar däremot hade inte tillräckligt med fyrkar för att överhuvudtaget få rösta. I kommunen fanns det totalt 4580 röster och 172 röstberättigade, alla män. I dag känns väl detta mer eller mindre obegripligt men det var en realitet för bara tre generationer sedan innan demokratin infördes.

Det vi nu tar för givet, en person en röst, är alltså ett ganska sent påfund. Morfar funderade nog inte på varför han inte hade någon rösträtt men med tiden blev han hemmansägare på en gård som medförde 33 fyrkar.

De gulnade dokumenten har troligen blivit kvar i skolan efter valet till kommunalstämma 1886 och dykt upp 138 år senare när nyare ägare städat ur. Det kan vara både roligt och lärorikt att gå på loppis.

*Fyrk var ett mått på hur stor rösträtt man hade och hur mycket kommunalskatt (kommunalutskylder) man skulle betala. Fyrkarna beräknades med utgångspunkt från förmögenhet och inkomst, en föregångare till dagens skattekronor. För ett torp åsattes 1 fyrk för vart tionde öre man betalade i så kallad bevillning som dåtidens statsskatt kallades. Morfar hade en bevillning på 10 öre och åsattes alltså 1 fyrk. Källa: Nordisk familjebok 1882.

Fotnot:

Allmän och lika rösträtt infördes i Sverige under åren 1918-1921

Citat från stockholmkällan.se:

”Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val sedan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig igen och förlorade sin rösträtt.”

2 kommentarer

  1. Så tänkvärt! Systemet ansågs efterhand vara för orättvist. Senare infördes istället en 40-gradig skala som betydde att du max kunde ha 40 röster.
    Tack alla förfäder och förmödrar som kämpade för att vi skulle få allmän och lika rösträtt även för kvinnor. Demokrati kan man aldrig ta för given!

  2. Ofta får man höra att det var bättre förr, men granskar man historien närmare inses lätt att det var tvärtom. Det system vi hade för mått och vikt belyser till exempel hur krånglig vardagen kunde vara. Det ojämlika systemet för rösträtt som här beskrivs är också ett bra exempel på att det inte var bättre förr.

Lämna ett svar till Lennart Castenhag Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *