Den antika byrån värderades till 200 000 men säljaren fick bara ut 120 000 kr

 

Sengustaviansk byrå i mahogny med skiva av kalksten, sent 1700-tal. På byrån står ett par mässingsljusstakar i barock från tidigt 1700-tal samt två saltkar i kinesiskt porslin från slutet av 1700-talet. Byrån är inte värd 200 000 kronor som i det fiktiva exemplet nedan, utan värdet ligger på cirka 8000 kronor.

Värdering av föremål som ska säljas eller kanske delas i ett arvskifte är ett intressant ämne. Vi tittar gärna på populära TV program där man gör en show av värdering och beskrivning av äldre föremål. Själv missar jag inte gärna ett sådant program men frågar mig ofta hur den lyckliga personen ska få ut det värde som experten sätter. Först och främst framgår det ofta inte vad det är för värde experterna sätter. Några talar lite vagt om vad föremålet ”borde kosta” eller vilket ”försäkringsvärde” det kan tänkas ha medan andra bara säger: ”Värdet är…”. Jag kan undra om värdet inte är vad experterna önskar sig att föremålet skulle kunna säljas för på deras auktionshus.

Jag ska här ta ett fiktivt exempel på en byrå, värderad till 200 000 kronor, som ska säljas på auktion. Utgångspunkten är att värderingen är korrekt och att en köpare är beredd att betala 200 000 kronor för byrån.

Eftersom köparen ska betala provision till auktionsfirman på drygt 20 procent kan klubbat pris inte bli mer än cirka 163 000 kronor. Säljaren får dock inte ut de 163 000 kronor som byrån har sålts för utan ska också betala avgifter till auktionsfirman på cirka 15 procent. I beräkningen måste även hänsyn tas till kostnader för t ex fotografering, försäkring och transport vilket gör att säljaren inte kommer att få ut mer än cirka 136 000 kronor. Det man betalar auktionsfirman för är att de tillhandahåller en effektiv marknadsplats för den här typen av föremål. Det är mycket svårt att sälja en sådan här möbel någon annanstans än via ett auktionshus eller en välrenommerad antikhandel eftersom köparna nästan alltid vill ha ett expertutlåtande innan de är beredda att genomföra köpet.

Nästa överraskning kommer när det är deklarationsdags: om vinsten på byrån överstiger 50 000 kronor ska den tas upp till beskattning. Om man inte känner till anskaffningsvärdet får man dra av 25 procent av försäljningspriset. Detta innebär ytterligare ett avbräck på cirka 15 000 kronor som skattmasen tar hand om. Slutresultatet blir att köparen bara får behålla cirka 120 000 kronor av försäljningspriset på 200 000 kronor när alla andra har tagit sitt.

Om byrån skulle hamna i en antikaffär på fina gatan i stället för på auktionshuset kommer den i stället att kosta köparen närmare 400 000 kronor.

Så vad är byrån egentligen värd: 120 000 kronor eller 400 000 kronor?

Det finns en bra kalkylator på nätet där man kan beräkna kostnaden för att sälja på auktion som jag har använt mig av när jag skrev detta.http://cost.klue.it/

Fotnot: Byrån finns inte i verkligheten utan är enbart ett fiktivt exempel

 

 

2 kommentarer

Lämna ett svar till Ingegerd w Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *