Det är lätt att missa skylten mot Jädersbruks Herrgård strax utanför Arboga. En smal grusväg leder över en järnvägsbro och efter en skarp sväng över en ladugårdsbacke skymtar herrgården, en underbar slumrande lite medfaren idyll. Parkeringen består av en gräsplan där det informeras om att kaffe och mat serveras i herrgården. Huset förefaller tomt men efter att ha öppnat några dörrar och ropat lite för att annonsera min ankomst dyker den vänliga värdinnan upp. Jo, det är öppet förklarar hon, även om de inte gör så stor reklam för sig. I den pampiga salongen, med utsikt över Arbogaån, får jag i ensamt majestät avnjuta en god laxsmörgås samtidigt som jag får veta lite mer om herrgårdens historia.
De nuvarande ägarna håller på med en försiktig upprustning med ekologiska material och färger och mycket är fortfarande original från 1885 då bruksherrgården byggdes. Det gläder mig att få se den ursprunglig bruntonade färgen på paneler och fönsternischer. Nuförtiden har ju snickerier i hus från den här tiden så gott som undantagslöst målats över med vit färg. Det blir ett helt annat intryck med originalfärgerna.
I stora salongen finns rester av det finurliga uppvärmingssystemet; ett varmluftsystem där man eldade i en panna i källaren och varmluften leddes upp i luckorna på bilden.
23 st bevarade kakelugnar värmde upp resten av herrgården och jag tänker på vilket arbete det måste ha varit för tjänstefolket att hugga och bära in all den ved som måste ha krävts för att hålla värmen. Tjänstefolket är dock osynligt i den bild jag ser framför mig av hur brukspatronens familj en gång för länge sedan kan ha firat en julafon a la Fanny och Alexander i salongen.
Mätt och belåten sänder jag en tacksamhetens tanke till de som sköter om och bevarar denna 1800-talspärla. På vägen ut ser jag ägaren som står och renskrapar ett fönster för att sedan kitta med linoljekitt och därefter måla med gammaldags ekologisk oljefärg. Han har många fönster kvar att renovera….
Jag kan rekommendera en utflykt till denna oas från en svunnen tid där vardagens stress och buller känns mycket avlägset.
Vilket spännande ställe du har hittat! Roligt att se att det finns människor som kan och vågar. Värt en omväg.
/Ingegerd
Vilket härligt ställe! Där finns det nog mycket att upptäcka för den som är intresserad av det förgångna : )